Fallens dag

Debattartikel

Fallens dag i Älvkarleby är något så ovanligt som en folkfest som samtidigt är en hyllning till den förnybara energin. Utöver skådespelet när vattnets krafter släpps fria i form av att hundratals kubikmeter vatten per sekund dånar ut i fallfårorna ges en möjlighet att lära sig mer om hur vattenkraften fungerar. I år inviger WWFs miljöhjälte Rebecka Le Moine dessutom Vattenfalls värnområde för biologisk mångfald. För även om vattenkraften är förnybar och därför klimatsmart, finns andra miljöproblem förknippade med vattenkraften som måste hanteras.

En av Miljöpartiets stora framgångar under mandatperioden är den breda politiska överenskommelsen om 100 procent förnybar elproduktion. Senast 2040 ska både den fossila elproduktionen och kärnkraften vara helt avvecklad. Under mandatperioden har vi också sett beslut om att fyra av de tio reaktorer vi har kvar i Sverige ska stängas. De stängs eftersom de inte är ekonomiskt lönsamma att driva vidare efter höjda säkerhetskrav, höjningen av avgiften till kärnavfallsfonden och utifrån de höjda försäkringskostnaderna – i kombination med att den förnybara elen är billigare, och snabbt blir ännu billigare. Sedan 2009 har kostnaden för vindkraftverk sjunkit med en tredjedel, och för solpaneler med 80 procent. Och teknikutvecklingen och prisfallet för förnybar energi beräknas fortsätta.

Av elproduktionen i Sverige står vattenkraften idag för 75 TWh, vindkraften för 16 TWh, och bioenergin för 14 TWh. Sol utgör däremot i Sverige fortfarande en mycket liten del i elmixen och det är nu angeläget att utöka solelsproduktionen –  bland annat eftersom solel och vindel kompletterar varandra. Solen ger mest under den ljusa delen av året och vinden mest under december-januari. Miljöpartiet har därför genomdrivit att investeringsstödet till solceller utökats till 30 procent av investeringen, att någon momsredovisning inte behövs för småskalig försäljning av el och att bygglovsplikten för solceller på tak plockas bort i augusti. Energipolitiken måste dock vässas ytterligare nästa mandatperiod och Miljöpartiet föreslår nu:

  1. Att de gröna elcertifikaten kompletteras med så kallade vita elcertifikat, för att skapa ett incitamentsystem för energieffektivisering. Konstruktionen är sådan att marknadens aktörer får ansvar för att minska energianvändningen hos kunderna, som rent praktiskt kommer innebära att samtliga aktörer är med och finansierar de mest kostnadseffektiva energieffektiviseringarna.
  2. Utökad överföringskapacitet från norra till södra Sverige så att vattenkraften kan fungera som reglerkraft fullt ut.
  3. Utökad överföringskapacitet till kontinenten så att Sverige kan hjälpa till att fasa bort kolkraften i Europa. Sverige har idag ett elöverskott på årsbasis om cirka 20 TWh, men våra goda möjligheter till att bygga ut den förnybara elproduktionen ytterligare ger förutsättningar att utöka det elöverskottet ytterligare.
  4. För att fullt ut kunna utnyttja möjligheterna till förnybar elproduktion måste vi stimulera nya lösningar med energilagring.
  5. Minska effekttopparna genom att införa styrmedel i form av timdebitering, som ger incitament för att lägga om förbrukningen till delar av dygnet då elen är billigare.
  6. Utvidga skattefriheten till att också omfatta andelsägd elproduktion, och därmed göra det möjligt för de som bor i lägenheter att sätta upp gemensamma solceller på det gemensamma taket och få skattebefrielse för det.
  7. Begränsa Försvarsmaktens vetorätt över var vindkraftverk kan etableras. Att flygplatsen vid Ärna gör att vindkraft inte kan etableras i stora delar av Uppland är oacceptabelt.

Den breda politiska överenskommelsen om 100 procent förnybar el är ett viktigt steg i rätt riktning. Nu är vi redo för nästa steg: Att göra Sverige till stor nettoexportör av el från förnybara källor.

Niclas Malmberg, riksdagsledamot (MP)

Våra prioriterade frågor