23 punkter för
ökad psykisk hälsa

Ett växande samhällsproblem
Sverige som land blir allt rikare samtidigt som vi mår allt sämre. I en rapport från Social-
styrelsen (2017) framkom att psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år mer än fördubblats på tio år och för vuxna unga, 18-24 år, ökat med 70 %. Av alla samtalen till Bris berör
numera 39 % psykisk ohälsa, ångest, uppgivenhet, oro, ensamhet, självdestruktivitet och
självmordstankar.

De senaste åren har barn och ungas psykiska ohälsa uppmärksammats mycket, både i
medierna och i den politiska debatten. Idag är nästan alla satsningar och försök att motverka psykisk ohälsa inriktade på symtomen. Dessa insatser behövs, men är otillräckliga.

Den ökande psykiska ohälsan är ett symtom på ett samhälle som är sjukt. Vi har kunskap om den ökade stressen bland alla åldersgrupper, utbrändhet, ekonomisk ojämlikhet, påverkan från skeva skönhetsideal, näthat osv. Därför är det en fråga för oss alla som samhälle – vad kan vi göra för att främja psykisk hälsa? Vad kan vi göra för att snabbt möta upp med insatser vid tecken på psykisk ohälsa och åtgärder vid psykisk sjukdom?

Det är positivt att fler unga vågar berätta om ohälsa i form av stress, nedstämdhet och ångest. Att våga prata om det är en förutsättning för att bryta stigmat och för att den som mår dåligt ska kunna be om och kunna få hjälp, stöd och behandling så tidigt som möjligt.

Ökade prestationskrav
Flera faktorer bidrar till att så många unga lider av psykisk ohälsa idag. Det handlar bland annat om ökade prestationskrav, informationsstress och statusstress. I ett allt mer stressat samhälle kan vi även se att stress hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos barnen. Hälsa är också nära kopplat till socioekonomi. Ett barn som lever i en familj med en tuff socioekonomisk situation lider större risk att drabbas psykisk ohälsa.
I ett längre perspektiv handlar kampen mot psykisk ohälsa om mer än bara reformer inom vård och skola. I dagens samhälle läggs där allt större ansvar på individen, som möter en otryggare arbetsmarknad, stressigare arbetsvillkor och ständigt ökande krav på vad man förväntas hinna med. Då är det inte konstigt att vi har en befolkning som tycks må sämre än någonsin, både kroppsligt och själsligt.

Stärk den psykiska hälsan
Eftersom många barn och unga mår dåligt så är det lätt att hamna i att bara prata om vård
och stöd för den som har drabbats av psykisk ohälsa. Men om vi ska bryta ohälsan bland
unga så måste vi också fokusera på det förebyggande arbetet.

Familjecentralerna har ett viktigt uppdrag i att möta föräldrarna redan när barnen är riktigt små. Miljöpartiet vill ha en väl utbyggd föräldrautbildning som finns tillgänglig för alla, gärna i
samarbete med förskolan.

I skolan är det redan i lågstadiet som barnen ska få stöd om de behöver. Elevhälsan behöver vara väl utbyggd och jobba förebyggande. Vi vill se ett bättre utbyggt samarbete mellan elevhälsan och BUP. Eleverna måste få vara delaktiga i skolans arbete och ha inflytande över både den fysiska och psykiska hälsan i skolan.

Snabbt stöd för unga
Att Sverige som land blir allt rikare samtidigt som vi mår allt sämre är en ekvation som inte går ihop. Krafttag måste tas för att bryta denna utveckling. Unga måste få rätt till en god hälsa och en rättvis chans i livet. Miljöpartiet vill ta ett krafttag mot den psykiska ohälsan.

Vi vet att barn och unga är en särskilt viktig grupp där förebyggande av ohälsa har stor effekt. Det är viktigt att tidigt upptäcka ohälsa och kunna ge effektiva insatser. Samhällets förebyggande arbete med att främja psykiskt välmående måste förbättras. Miljöpartiet har arbetat för att utveckla de tidiga insatserna och för att det ska vara enkelt att få kontakt och hitta rätt stöd och hjälp. Men det räcker inte. Det krävs ett långsiktigt och utökat arbete för att bryta trenden.

Malena Ranch (MP) och Linda Eskilsson (MP)

Här presenterar Miljöpartiet 23 förslag för att förbättra den
psykiska hälsan hos unga i Uppsala län.
1. Mottagningar för psykisk ohälsa ska finnas i alla länets kommuner.
Tillgången till tidiga insatser för både bedömning och behandling av psykisk ohälsa
behöver förbättras och stärkas. Vi vill att det ska finnas samtalsmottagningar i alla
länets kommuner som snabbt kan erbjuda tid och vara en tydlig ingång både för
familjer och som remissinstans för elevhälsan.

2. Snabb och enkel kontakt för gymnasieelever som inte mår bra.
Spången är ett samarbete mellan Region Uppsala och Uppsala kommun där gymnasie-
elever som inte mår bra har en enkel väg in till både stöd och behandling. Vi vill utöka verksamheten så att ungdomar i hela länet får tillgång till Spången.

3. Ge primärvården ansvar för läkemedelsuppföljning vid ADHD.
För de barn och unga som har en fungerande läkemedelsbehandling av sin ADHD
ska primärvården ha ansvar för uppföljning och utvärdering av behandling. Det skulle avlasta BUP och skapa en större tillgänglighet för patienterna som skulle kunna ha tillgång till behandling på fler ställen i länet. Vid behov av medicinjustering kan kontakt tas med BUP, då endast specialistläkare i psykiatrisk specialitet fr sätta in, dosändra eller sätta ut centralstimulantia.

4. Kön till NPF-utredningar måste kortas!
Idag är köerna för vuxna att få en utredning för ADHD eller andra neuropsykiatriska diagnoser oacceptabelt lång. Många har stora problem med att få vardagen att fungera i väntan på diagnos och behandling. Miljöpartiet vill korta kön till utredning och ge ett tydligt uppdrag och finansiering till psykiatrin att klara det uppdraget.

5. Det ska vara enkelt att träffa en psykolog, psykoterapeut eller kurator på vårdcentralen.
Idag är det stora skillnader mellan olika vårdcentraler i tillgången till att träffa psykolog eller kurator. Vi vill att det ska vara korta väntetider och jämlika möjligheter att få kontakt och behandling.

6. Utveckla internetbehandling.
Idag finns det bra möjligheter att ge psykologisk behandling via nätet. Det kan vara ett bra alternativ för vissa patienter, särskilt för den som har svårt att besöka en fysisk mottagning. Vi vill att fler ska ha tillgång till internetbehandling.

7. Digitala kuratorer i elevhälsan och ungdomsmottagning på nätet.
Miljöpartiet vill satsa på digital närvaro som ett komplement till elevhälsan och ung domsmottagningarna. Att enkelt kunna ställa frågor även utanför skoltid, att kunna chatta och vara anonym skulle öka tillgängligheten och kvaliteten.

8. Vården ska stödja till fysisk aktivitet och rörelse.
Det finns stora positiva effekter av fysisk aktivitet för personer med psykisk ohälsa,
t ex depression och ångest. Vi vill att psykiatrin och övriga vården ska bli bättre på
att uppmuntra och erbjuda stöd till rörelse för patienter som en del av behandlingen.

9. Sätt hela skolan i rörelse!
Fysisk aktivitet och rörelse bidrar till både bättre fysisk och psykisk hälsa. Daglig fysisk aktivitet på schemat har visat sig förbättra elevernas betyg. Det finns många sätt att bidra till det, exempelvis med skolgårdar som uppmuntrar till lek och rörelse, säkra skolvägar så barnen kan gå eller cykla till skolan och genom att ha pulshöjande aktiviteter och avbrott i många lektioner.

10. Långsiktigt samarbete med patient- och brukarföreningar.
Många föreningar för personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa har stor kunskap som kan förbättra vården. Vi vill ha ett långsiktigt samarbete med fokus på att skapa hälsa och återhämtning.

11. Överenskommelse mellan Region Uppsala och länets kommuner.
Arbetet för psykisk ohälsa kräver långsiktighet och prioriteringar. Vi vill se ett handslag mellan Region Uppsala och alla länets kommuner om ett gemensamt fokus på psykisk hälsa med förebyggande insatser och sociala investeringar med länets unga i fokus.

12. Säkra vård och stöd till asylsökande barn och unga.
Barn och unga som är asylsökande eller nyanlända har ofta traumatiska minnen och
en tuff livssituation. Vi vill säkra att de får vård och stöd genom ett partnerskap med Röda korsets behandlingscentrum att behandla barn och ungdomar. Det är också viktigt att vuxna som finns runt asylsökande ungdomar kan ge stöd och har verktyg för att möta svåra funderingar och upplevelser.

13. Trygghetslyft i skolan.
Att som elev känna sig delaktig och trygg i skolan bidrar både till skolresultat och trivsel. En utbyggd elevhälsa, tillgång till läxhjälp och fungerande elevskyddsombud är ett par viktiga exempel som skapar trygghet.

14. Stärk barn och ungas inflytande.
Det goda samarbete som många skolor har utvecklat med elevkårer kan inspirera
även andra politikområden. Vi vill att både kommunen och regionen ska inkludera
unga i beslutsprocesser i frågor som rör dem, allt ifrån skola till samhällsplanering.

15. Utvecklat stöd till anhöriga.
Att vara närstående till någon med psykisk ohälsa kan innebära mycket stress och oro som riskerar att leda till egen ohälsa. Det måste finnas en utvecklad verksamhet för att ge stöd och avlastning till föräldrar och syskon och andra närstående.

16. Stöd till personer med beroende av spel och dataspel.
Beroende av dataspel och spel om pengar är ett växande problem som får stora negativa konsekvenser för både personen som drabbas och dess anhöriga. Kommunen och regionen måste ha snabba och evidensbaserade insatser för att hjälpa de som drabbas.

17. Vård och stöd för unga med beroendeproblematik.
Unga som har både psykisk ohälsa och beroende av droger eller alkohol har ofta svårt att få vård och stöd idag. Vi vill att det ska vara självklart att kunna få vård och stöd för unga med beroende. Tidiga och evidensbaserade insatser ger bättre resultat.

18. Partnerskap med idrottsrörelsen och civilsamhället för satsningar för hälsa.
Vi vill ha ett ökat fokus på vad som främjar fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga. Genom att ha ett partnerskap med civilsamhället och samla aktörer kan vi kraftsamla för att förbättra alla barn och ungas möjlighet till delaktighet och en meningsfull fritid.

19. Familjecentraler i alla länets kommuner.
På familjecentraler samlas barnavårdscentral, barnmorskemottagning, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande arbete med fokus på familjen. Vi vill att det ska finnas familjecentraler i alla länets kommuner och vill därför få till en ny familjecentral i Heby kommun. Vi vill också ha en utvecklingsplan för hur verksamheten kan utvecklas fram- över, och samlokalisera befintliga familjecentraler i Uppsala.

20. Föräldrautbildningar ska finnas tillgängliga för de föräldrar som vill ha stöd i sitt föräldraskap.
Föräldrautbildningar är en satsning som snabbt lönar sig. Det ska finnas god tillgång
till utbildningar med olika inriktningar för föräldrar som vill ha stöd i sitt föräldraskap. Föräldrar som orkar är en viktig satsning på barnens hälsa.

21. Förstärkning av specialistpsykiatrin inom Akademiska sjukhuset.
Politiska prioriteringar och fokus på psykisk ohälsa måste få effekt och märkas i verk- samheten. Vi vill se över resurstilldelningen och uppdrag för specialistpsykiatrin för att komma till rätta med bristande tillgänglighet och arbetsmiljöproblem.

22. Förebyggande åtgärder mot självmord.
Den allvarligaste konsekvensen av psykisk ohälsa är självmord. Varje år är det ungefär 1500 personer som tar sitt liv i Sverige. Bland unga och bland män upp till 44 år det den absolut vanligaste dödsorsaken. Region Uppsala har tillsatt en samordnare för psykisk hälsa och suicidprevention. Vi behöver fortsätta arbeta mycket mer strukturerat med olika aktörer, myndigheter, organisationer, kommuner och civilsamhället
och tillsammans arbeta för att minska självmorden. Suicidpreventiv handlingsplan behövs för att konkretisera nödvändiga åtgärder samt säkerställa kunskapsspridning till samtliga medarbetare.

23. Uppmärksamma på nationell nivå hur läroplan och betygssystem kan påverka psykisk hälsa.
Många ungdomar pekar ut skolan som en anledning till stress och psykisk ohälsa.
Vi vill att riksdagen ser över läroplanen och betygssystemet med fokus på hur
skolan kan bidra till elevers psykiska hälsa.

Nu stärker vi insatserna för att förbättra den psykiska hälsan!

Våra prioriterade frågor