Valet är ett klimatval

9 av 10 svenskar är oroliga över klimatförändringarna. Det borde vara ett opinionstryck som avspeglade sig i en politisk samsyn att prioritera klimatfrågan överst.

Men tyvärr är så långt ifrån fallet. Inte ens en så självklar sak som flygskatt, principen att alla transportslag ska vara med och betala sina miljökostnader, råder det politisk enighet om – enligt Centerpartiet blir flygskatten det första som ryker om allianspartierna bildar regering efter valet 2018.

Andra viktiga delar av den rödgröna regeringens klimatpolitik som skulle plockas bort vid ett regeringsskifte är de investeringsstöd som riktas till såväl kommuner som industrin för åtgärder som minskar utsläppen.

Och hur blir det med utsläppsrätterna? Sveriges överskott av utsläppsrätter makuleras nu, i stället för att säljas, som alliansregeringen valde att göra, och med resultatet att ansträngningar för att minska utsläppen i Sverige blev till utsläpp i andra delar av Europa.

Klimatpolitiken måste utvecklas, inte avvecklas. En sektor som hamnat allt mer i fokus är finansmarknaderna. Allt fler aktörer väljer att dra sig ur investeringar i företag som baserar sin verksamhet på fossil energi. Det är dags att ta steget fullt ut, reglera de finansiella marknaderna så att de stödjer en övergång till 100 procent förnybar energi. Miljöpartiet menar att AP-fonderna ska fasa ut alla investeringar i fossil energi. Hur ställer sig Centerpartiet och övriga allianspartier till det?

Sverige har tagit på sig en ledarroll i det globala klimatarbetet, genom att bland annat vara det land som per capita bidrar mest till finansieringen av FN:s gröna fond.

Det är nu dags att Sverige flyttar fram positionerna ytterligare och i alla relevanta internationella forum verkar för ett utökat skydd av arktiska vatten och andra känsliga områden, samt arbetar aktivt mot all nyexploatering och utvinning av olja, kol och fossilgas. Varje ny kolatom som plockas upp ur jordskorpan riskerar att i slutänden hamna som koldioxid i atmosfären.

Kolatomerna måste därför stanna i marken. Politik måste baseras på naturvetenskapliga fakta. Men är en alliansregerings företrädare beredda att ta fighten med representanter för länder och bolag som har kortsiktiga ekonomiska intressen i fossil energi?

Men en kanske ännu svårare fight att ta är den om konsumtionshysterin. I ett allt mer rasande tempo griper konsumtionshetsen in i vår livsstil. Att vältra över ansvaret till den individuella nivån att bryta mot detta fungerar inte.

Politiken måste skapa förutsättningar för klimatsmarta, hållbara val. Miljöpartiet driver därför på för en politik för minskad konsumtion genom beskattning av råvaror, växlad mot sänkt skatt på reparationer, uthyrning, återanvändning och delande. Vi föreslår också att hållbarhetskrav ska införas på produkter och att planerat åldrande av produkter ska förbjudas. Det borde vara självklarheter, men ses ännu som allt för radikala förslag av de partier som inte accepterar att miljö- och klimatkrav begränsar marknadskrafterna.

Klimatförändringarnas konsekvenser är den största utmaning som världen står inför. På bara några decennier har den globala medeltemperaturen stigit kraftigt.

Enorma insatser kommer att behövas för att vända utvecklingen och nå de mål som världens länder kommit överens om i Parisavtalet. Klimatutmaningen ger oss samtidigt en möjlighet att tillsammans forma ett bättre och mer jämlikt och demokratiskt samhälle, med hållbar livstil, nya gröna jobb, näringar och teknik. Valåret 2018 är ett klimatval, där valet står mellan att avveckla eller att utveckla klimatpolitiken!

Niclas Malmberg

riksdagsledamot (MP)